NylanderJ

Det var en gång en flygofant som hette Rupert. Rupert var en ensamvarg. Han var väldigt ledsen för att han var så ensam och inte kunde hitta någon att älska. Varje dag gick Rupert fram och tillbaka på den lilla ön Whelon, som ligger mitt ute i det stora stilla havet, och varje dag såg han massa kärlekspar. Han kunde inte undgå att undra om det fanns någon där ute som kunde bli hans. Ju mer Rupert tänkte på att han var så ensam desto mer ledsen blev han.

En dag fick Rupert nog och planerad att hoppa i vattnet bara för att få ett slut på sitt lidande. För Rupert hade hört att flygofanter inte kunde simma, det var ju perfekt tänkte han. Plötsligt så hörde han en flickröst. Rösten sa:
- Vad håller du på med?
Rupert svarade då med rädsla i rösten:
- Nej inget...
Flygofant flickan gick då fram till honom och sade:
- Hej jag heter Ebba.
- Rupert. svarade Rupert.
- Vad gör du här vid vattnet egentligen? Frågade Ebba.
- Kan vi verkligen inte simma? Frågade Rupert försiktigt, man kunde höra tvivlet i hans röst.
De pratade lite om det och tillslut så sa Ebba:
- Kom vi går och äter glass istället!
Rupert följde med Ebba och åt glass. De blev väldigt bra vänner och slutligen tog Rupert sig mod till att fråga om Ebba ville bli hans. Ebba svarade ja.

Och så levde de lyckliga i alla sina dagar. I alla fall de närmaste åren (innan de fick barn).
På bilden: Ebba, Rupert och deras dotter Olga.
Text: Therese och Josefine Bild: Julia